Anatomin hos en muskel

En muskel är uppbyggd av en ett antal muskelfiberbuntar, varje muskelfiberbunt innehåller ett antal muskelfibrer. Varje muskelfiber är en enskild långsträckt cylindrisk cell uppbyggd av mindre, parallellt arrangerade i så kallade fibriller.

Fibrillerna är i sin tur uppbyggda av ett par ännu mindre beståndsdelar,  proteiner,  kallade aktin- och myosinfilament och som inte kan ses med blotta ögat. Fibrillerna är mycket tunna. De klättrar på varandra och bildar på så sätt en tjockare tråd – en muskelfiber. En muskelfiber har två funktioner – den kan dra ihop sig eller sträcka ut sig. Muskeln kan vara aktiv i en sk koncentrisk fas, statisk fas eller excentrisk fas.

Fibrerna sitter ihop i större klungor och bildar något som kallas fascikel. En muskel består av flera fasciklar och är omgiven av en muskelhinna.




Vad är en muskelbristning?

Vid samtliga muskelbristningar uppstår en större eller mindre blödning i vävnaden.  Vid en liten muskelbristning blir det en mindre blödning, och vid en bristning där ett större antal muskelfibrer är inblandade blir blödningen desto kraftigare, och ju kraftigare blödning desto längre tid tar det innan skadan är läkt.

En muskelbristning uppstår oftast i samband med idrott eller någon annan form av överbelastning. Vid en muskelbristning kan muskelhinnan fortfarande vara intakt, eller så blir den skadad. Om muskelhinnan förblir intakt kommer blödningen att öka trycket inuti muskeln och öka smärtan. Om muskelfascian däremot blir skadad kommer blodet från blödningen att fortsätta ut i vävnaden via skadan, och ”blåmärken” kommer efter ett par dagar att synas. Rent generellt är det alltså att föredra när muskelhinnan skadas eftersom blödningen då sprids ut i resten av kroppen och därmed återabsorberas snabbare. Ett blåmärke är i det här fallet en positiv signal!

Vad är en muskelkontusion?

Om en person utsätts för våld eller slag mot en muskel kan muskelvävnaden, helt eller delvis, skadas av direktvåldet. Ofta orsakar våldet en lokal blödning som gör ont på grund av det ökade trycket av blodet mot omkringliggande vävnad. Ett mindre slag mot en muskel brukar kallas för muskelkontusion.

Vad är en ”lårkaka”?

I låret brukar man kalla slag eller våld mot en muskel för för lårkakor, och inträffar som oftast bland fotboll eller hockeyspelare. Lårkakor gör också ont beroende på hur kraftig den är, och den reabsorberas normalt av kroppen inom några veckor. I sällsynta fall leder lårkakan till en förbening av lårkakan, och dessa kan behöva opereras ut.

Vad händer vid en muskelbristning?

Vid en muskelbristning genomgår muskeln lite förenklat fyra olika faser.

Vid den första fasen uppstår det en inflammation, vilket är kroppens sätt att starta läkningen. När muskeln går sönder startas en kemisk reaktion och olika prostaglandiner frisätts, bland annat den för en inflammation så viktiga Prostaglandin E2, men även fria radikaler. Dessa inflammatoriska markörer retar den omkringliggande vävnaden och aktiverar smärtreceptorer som signalerar smärta vid ryggmärgen. Dessa signaler når hjärnan som reagerar med att du börjar känna värk i det affekterade området. När smärtreceptorerna aktiveras frisätts neuropeptider, såsom Substans P, vilka är smärtbärare, och bidrar ytterligare till inflammationen.

Samtidigt startar en reparationsfas där ärrvävnad produceras. Denna fas kan pågå i dagar upptill veckor beroende på område och hur allvarlig muskelskadan är.

Den tredje fasen är remodelleringsfasen. I denna fas ersätts ärrvävnaden med mer hållbar och elastisk vävnad. Denna fas kan ta upp till ett år på sig att bli klar.

Den fjärde fasen är mognadsfasen. Den nya vävnaden mognar för att bli tillräckligt stark för att klara av full belastning. Denna fortlöper under lång tid, över ett år, och här är det vanligt att re-rupturer sker. Ofta så blir en re-reptur allvarligare än den innan då muskeln fortfarande är försvagad. Man känner sedan länge ingen smärta i området för skadan, utan tränar ofta för fullt, vilket leder till att den försvagade muskeln går sönder igen och på samma ställe, och ofta i värre omfattning än förra gången.

Hur känns en muskelbristning?

En muskelbristning upplevs i regel som en stark plötslig smärta som uppstår i muskeln. Eventuellt kan det kännas som om det är något som sprängs i muskeln. Om skadan uppstår i samband med till exempel löpning är den oftast ytlig och omfattar endast några få fibrer. Om den däremot sker i samband med en plötslig tung belastning kan större skada uppstå. De klassiska symtomen är värmeökning, svullnad, smärta och nedsatt funktion.

I samband med en ytlig bristning kan man fortfarande använda muskeln, men det gör ont. Är muskeln avsliten helt kan man inte använda den alls. Är den helt avsliten kan man både se och märka det och svullnaden är mycket stor. Hos äldre män kan man ibland se en större knöl högt upp på överarmen. Detta är oftast en av muskelbukarna i M Biceps Brachii som har lossat från sitt fäste och ligger samlad kring ursprunget på överarmen. Misstänker du att muskeln är helt avsliten bör du uppsöka läkare omgående för vidare utredning.

Vid en ytlig muskelbristning känner man kanske att något är fel, man kan få en lätt svullnad och kanske känna en liten knöl.

Efter några dagar kan det skadade området bli missfärgat. Det beror på att det uppkommit en blödning.

Vad orsakar muskelbristning?

Det kan finnas olika orsaker till att en fiber skadas. En muskel har (beroende på hur vältränad den är) en förmåga att utföra en viss mängd arbete under en viss tid, sedan behöver den återhämtning. Denna mängd arbete kan uppnås vid kortvarig stor belastning eller vid långvarig mindre belastning. Är man i dålig form kommer man snabbare till det stadium då man kan få en bristning. Muskeln blir utmattad och trött, som vid slutet av ett hårdare träningspass, och risken för att den blir skadad ökar.

Vid kortvarig stor belastning, tex hos sprinters, får de ofta muskelbristningar i baksidanpå låret, i hamstringmuskulaturen, och detta beror ofta på att den muskeln är för svag i relation till framsidan, en imbalans. Därför är det viktigt att träna baksidan excentriskt för att bygga upp styrkan så att muskeln klarar av att bromsa pendlingsrörelsen i knät som sker under hög hastighet under ett sprintlopp. En ofta omtalad balans mellan fram och baksida lår är att baksidan ska ha minst 60% av styrkan i framsida lår, annars riskerar man skador.

Bland äldre människor sker hamstringrupturer mer av andra skäl. Sommartid är det relativt vanligt att muskelbristningar uppstår under vattenskidåkning då ena vattenskidan snabbt far iväg och snabbt sträcker ut benet i knäled, vilket leder till en muskelbristning i hamstringmuskulaturen.

Bland dansare är det relativt vanligt att hamstring brister vid fästet i knävecket vid hastiga bensparkar mot huvudhöjd.

Bland löpare har en ”diagnos” skapats vid namn ”gubbvad”. Ingen av de läkare jag har talat med känner igen diagnosen, men det KAN vara en mindre sträckning i bindväven, snarare än i själva muskeln. Dessutom kan ”gubbvad” istället vara tennis-leg, en bristning i övergången mellan vadmuskel och senskidan, oftast i den inre/mediala muskelbuken i vaden.

Man löper större risk att skada sig om man idrottar utan först ha värmt upp musklerna. En plötslig belastning, till exempel springande eller en spark, kan skada en ”kall” muskel. Detsamma gäller om en muskel har blivit kraftigt avkyld, då är den stel och känslig för belastning.

Man kan även göra misstaget att börja idrotta för tidigt efter en skada och därmed belasta muskeln/vävnaderna mer än de kan tåla. Just därför är det viktigt att man rehabiliterar sin muskelbristning väldigt väl innan man börjar träna igen. Som regel ska man tänka att man ska vara i 110% av formen jämfört med när man blev skadad.

Det är också viktigt att inte börja träna med en överbelastad och utmattad muskel, detta innebär en högre risk att få en muskelbristning.

Vad ska jag gör akut när jag får en muskelbristning

Vid alla akuta muskelskador är det omedelbara omhändertagandet viktigt för att begränsa skadan och förkorta läkningsperioden. Under de två-tre första minuterna har man störst möjlighet att påverka längden på skadans rehabiliteringslängd. Vid en misstänkt muskelbristning bör behandlingsprincipen PRICE tillämpas:

Pressure (tryck):  Den första åtgärden bör alltid vara att skapa ett tryck över det skadade/smärtande området. Man drar ofta en elastisk binda runt området i syfte att stasa av blodcirkulation och hämma en blödning ut i vävnaden. Detta kommer påtagligt att reducera läkningstiden. Man lindar alltid i riktning MOT hjärtat. Lindningen bör sitta på 30-60minuter, beroende på hur hårt lindan är dragen. Därefter lossas trycket och lindan lindas om med jämna mellanrum, detta i syfte att undvika syrebrist eller nedsatt känsel i de delar som ligger nedanför det lindade området.

Rest (vila): Avbryt aktiviteten omedelbart. All vidare aktivitet kommer att förvärra skadan.

Ice (kyla): Effekten av kylan ger främst en lokalt smärtlindrande effekt och har inte i någon studie kunna visa sig hämma blodflödet. Använd gärna krossad is i påse eller kylklampar, eller engångspåse som brukar finnas i medicinväskor. Placera alltid något mellan huden och kylan för att undvika frostskador på huden.
Compression (kompression): De första dagarna bör ett kompressionsförband användas för att behålla trycket mot vävnaden och avlasta området. På natten kan man ta bort kompressionsbandaget.
Elevation (högläge): Högläge av den skadade muskeln påverkar inte den akuta blödningen, utan begränsar svullnad och vätskeansamling runt skadan under de första 2-3 dagarna. Kroppsdelen bör placeras minst 30cm ovanför hjärtats nivå.

Hur blir jag bra igen?

Det är viktigt att börja tidigt med rehabiliteringen. Redan efter 24h kan man börja med lättare cirkulation och rörlighetsträning, vilket bidrar till minskad svullnad och smärta. Vid muskelbristningar i benen är cykel utan clips en lämplig cirkulationsövning.

Det är viktigt att du får ett personligt utformat rehabiliteringsprogram av någon med idrottsmedicinsk vårdgivare, tex specialutbildad sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Annars riskerar du att läkeprocessen tar längre tid, eller till och med inte läker alls utan gör sig påmind resten av livet som kraftig ärrvävnad.

Man ska aldrig försöka behandla en muskelbristning med kylsprej. Eventuellt kan du använda inflammationshämmande medicin för att ta bort irritationen som uppstår i muskeln. Man ska dock inte ta denna medicin den första dagen, eftersom det kan göra att skadan börjar blöda på nytt. Det är bra att behålla förbandet om skadan de första dagarna.

Redan i början kan man röra hela muskeln, dock utan att belasta den. I ett senare skede kan belastad träning påbörjas. Man måste dock värma upp ordentligt innan man belastar muskeln. Belastningen ökas gradvis. Gör det ont har man gått för snabbt fram. Det kan ta många veckor att bli bra från en muskelbristning, och går man för snabbt fram kan skadan komma tillbaka så att man får börja om från början igen. Ofta leder en liten muskelbristning till en större såvida man inte rehabiliterat tillräckligt. Det är bättre att en rehabilitering tar lång tid än kort och du skadar dig igen. Tänk därför på att inte stegra träningen för snabbt efter en skada.

 

Mer tips om skador och vård hittar du här

 

Allt material på denna sida skyddas enligt svensk lag och kopiering av hela eller delar av innehållet utan källhänvisning kommer att lagföras.

{ 0 comments }